annamedmera

Hej, hej, hej och hemskt mycket hej. Jag ska egentligen bara medela att min blogg lever. Och jag med för den delen. Tur, då kan man pusta ut, tänker ni. Och ja, precis så kan ni tänka. Mitt liv är typ tiptop och jag sitter bara här och väntar på mat. Klockan är över fyra, hallå eller?! Men jaja, jag är vuxen nu. Behöver inge töntiga tider att följa. Jag väntar och längtar efter att träffa Ellen igen. Men ett steg i taget. Det är inte långt kvar tills alla träffas igen. Då blir det ett hejdundrande kalas! Tills dess ska jag fortsätta gå i skolan och hitta botemedel mot cancer.
Puss.